Skolbarnen bär hem terminens första skolböcker. Ibland har böckerna de fått redan använts ett eller en par år och ibland är de sprillans nya.

Varför plastar vi egentligen de nya böckerna?

De flesta vet idag att plast inte är ett särdeles miljövänligt material. Men ändå lägger vi kontaktplast på böcker "av gammal vana". Har du funderat över varför du/barnet kämpar med det klistriga plastet år efter år?

Arbetsböcker (de så kallade fylleriböckerna :-)) används i skolarbetet i princip dryga tre månader, och sedan är de "fulla". Helt onödiga att plasta in med andra ord, eftersom de nog i de allra flesta fall håller slitaget under den korta tid de används.

Däremot är böcker som går från elev till elev i några år behöver däremot plastas in för att hålla länge. "Vandringsböckerna" kom ju till av ekonomiska skäl, och är ett gott exempel på hur man samtidigt  sparar pengar och naturresurser.

Sedan kan man ju undra varför inte bokförlagen beaktat att många textböcker de facto används av flera elever och anpassat böckerna att hålla länge utan plast. Har du några idéer om hur denna anpassning kunde se ut?

Rekommenderar varmt Svamp-broschyren som Marthaförbundet gav ut år 2009. Det finns kvar av dem i lagret och kan beställas från kansliet

kontaktuppgifter

Skolstarten innebär inte bara att skolan börjar. Tidpunkten innebär också en återgång till vardagen och början på en ny period. Skolschemat är nytt, skolböckerna är nya och kanske är också läraren och/eller klassrummet nytt.

I och med detta nya passar marknadsföringen på att manipulera oss att tro att också allt annat ska också vara nytt - pennorna, penalen, väskan, kläderna, skorna och hela inredningen i skolelevens rum (med allt från väckarklockan och sängöverkastet till en ny större säng). Ta vilken gratisreklam i handen och du ser samma fenomen - FÖRNYA DIG!

Det är ju klart att skolbarn växer och behöver ofta förnya sin garderob - men ännu är det få som insett att det mesta går att köpa second hand - det ska ju vara nytt!

Om det nödvändigtvis skall vara nya grejer är det kvalitet jag förspråkar - köp en ny, billig skolväska, och du märker snabbt att det behövs en ny igen till nästa säsong. Om det inte är dragkedjan som gått sönder är det något annat - just därför för att du ska fortsätta konsumera enligt önskat mönster.

Äntligen sensommar! Efter en otroligt avkopplande sommar känns det skönt att vara igång igen! Roligt att träffa kollegerna igen, roligt med nya utmaningar, och framförallt är det roligt att komma in i vardagen med ett arbete och en fritid som kompletterar och förgyller varandra!
I tisdags inledde jag dagen med kontorsjobb på förmiddagen, på eftermiddagen satt jag i hallonbusken och på kvällen plockade jag svamp innan jag satte mig på tåget till Helsingfors för att delta i första personalmötet inför hösten. På tåget drabbades jag av av en våg av skrivlust och fick en hel massa arbete gjort. Kan det bli Bättre än så?

En fråga som jag fått ofta under den senaste tiden gäller mattvätt och dess miljökonsekvenser.

Det finns tyvärr inget sätt att tvätta miljövänligt i havet.

Östersjön är ett mycket känsligt hav med speciella särdrag och relativt sett få växt- och
djurarter. För att dessa ska finnas kvar då våra barn och barnbarn blir vuxna behöver vi
alla dra vårt strå till stacken.

Ett av de största problemen med vårt gemensamma hav är övergödningen. Det är
övergödningen som orsakar algblomningar, igenvuxna stränder (bl.a. vass), och delvis
också förändringarna i ekosystemet (bl.a. att svanar, mört och skarv blivit så vanliga).

Varför dillar jag om detta? Jo, för att många sk. miljövänliga tvättmedel också bidrar
till övergödningen! Miljömärkt tvål, schampo, diskmedel, tallsåpa osv. innehåller
visserligen färre skadliga kemikalier och parfymer, men belastar vattnet med extra näring i lika stor utsträckning som andra rengöringsmedel.

Effekten är densamma som om du kissar i havet. Urinet i sig är inte "skadligt" utan det är den näring som finns i kisset som bidrar till problemet. Näringen som finns i kiss, kompost, fiskrens, tvål, tvättmedel osv. passar istället bättre vid t.ex. rosenbusken som då växer till sig o blommar glatt.


Du kan bre ut mattorna på långa plankor, på en terass eller en brygga på land, minst 10 meter från stranden.

Sedan jag var barn har jag lärt mig att trycktvätt och mattvätt är samma sak - men jag förhåller mig lite tveksam om man ska använda sådana mängder rent dricksvatten till att tvätta mattor...


Havsvatten och tallsåpa är ju en beprövad och utmärkt kombination och inget hindrar dig från att bära upp vattnet på land (utmärkt motion!) och tvätta där! Se bara till så att
såp- och sköljvattnet hamnar på landbacken där det gör mer nytta för gräsmattan än för vårt gemensamma havsvatten.

NU ÄR DET DAGS! Sommarens mest läskande dryck gör du billigt, enkelt och snabbt  och det enda du behöver är rabarber, socker och en citron.



Lägg 2 liter oskalad rabarber i bitar i en kastrull. Tvätta en citron och skär den i skivor. Häll 4 dl socker med citronskivorna i kastrullen med rabarbern.

Häll 2 liter kokande vatten (anv. t.ex. vattenkokaren) över och rör om.

Låt stå över natten, rör om ibland.

Häll saften genom en sil i en stor skål eller kastrull. Häll saften i rena flaskor eller burkar.

Eftersom rabarberdrickan har en hållbarhet på ca en vecka i kylskåp brukar jag frysa ner det vi inte dricker genast. Ett annat alternativ är att konservera med citronsyra.

Ja, det tog ju ett tag för mig att inse att jag gått från att vara lärare i biologins och hälsokunskapens didaktik (läran om att lära ut, metodiken) till att bli mer och mer av kategorin "hemkunskapslärare".

Det blev klart i och med gårdagens fortbildning av lärare i huslig ekonomi.

Vi kunde ha diskuterat i en vecka, minst, om bl.a. vad det viktiga är att lära ut till dagens ungdomar, hur man ska gå till väga för att nå reslutat, vem som bär ansvaret om konsumentfostran i dagens samhälle och varför vårt samhälle är uppbyggt utgående från ständigt stigande BNP.

Oj tusans busar vad jag drömmer om att starta ett projekt i stil med Kiva Skola med inspirerande och engagerande material för lärare om hållbar livsstil och medveten konsumtion. Där skulle finnas teman för undervisning om
- självkänsla och gruppdynamik
- förväntningar och stress
- välmående och kraftkällor
- konsumtion och dess följer för hälsa och miljö
- konsumtionssamhällets uppbyggnad

Mina tips för ett ”ekobröllop” är bl.a.:
- Vid varje beslut, fundera vad som är viktigt på riktigt för brudparet.
- Skicka inbjudan elektroniskt, eller ring. Bjud dem du verkligen bryr dig om.
- Planera tillsammans och håll huvudet kallt, observera ”ha-begäret” som lätt infinner sig då man kollar in alla olika alternativ.
- Ringar av återanvänt guld vid lokal guldsmed, ev. diamanter av fairtrade
- Hyrkläder, lånekläder, vintage, eller lokal sömmerska
- Lokalt producerad mat av goda råvaror enligt säsong
- Dukning med äkta porslin, glas och borddukar (inga engångs-)
- Dekorationer (stenar, blommor, kvistar) av material från naturen enligt säsong
- Festdeltagarna gör den bästa festen – roligt program bidrar till en lyckad tillställning (i större mycket större utsträckning än små presenter till deltagarna)
- Anlita en stab av sk. "skaffare" i köket (kolleger, avlägsna kusiner) som leds av en yrkesmänniska
- Istället för materiella gåvor till brudparet kan deltagarna på olika sätt bidra till en rolig fest, eller med ekonomiskt bidrag för en ev. bröllopsresa (i äkta ”staycation-anda”)
- Info till gästerna om arrangemang, logi m.m. på webben. Onödiga transportsträckor undviks om vigsel, bröllopsfest och logi ordnas på ett och samma ställe.
- Blommor, såpbubblor eller lingonblad istället för ris för brudparet då de stiger ur kyrkan (torrt ris skadar fåglarnas magar)



Fler tips
Min Morgon 8.6.2010 med temat bröllop

Mitt förhållningssätt bottnar sig i tanken om vad som egentligen är väsentligt, och fokuserar på skillnaden mellan behov och begär.

Bröllopet är en av livets viktigaste händelser och följer oftast den kristna traditionen. Men med tiden har tillställningen och allt vad det innebär blåsts upp till en nivå som få varken vill eller har råd att leva upp till.

Ta vilket som helst av alla de bröllopstidningar som finns till salu så inser man vidden av den massiva marknadsförningens krafter med budskapet allt detta ingår i bröllopet. På en bröllopssajt har man räknat upp nästan 100 olika punkter man bör tänka på inför en bröllopsfest!

Egentligen blir vem som helst matt och nedstämd av att inse vad allt man borde ha och borde göra. Att komma till insikt om vad som är klokt och vad som är ”tjafs” är inte lätt, man gifter sig ju bara en gång. Precis som barnet som bläddrar i leksakskatalogen kan man bli ledsen över vad allt man går miste om ifall man inte har det och det och det...

Utmaningen i fredags var 200 gymnasie-elever som bänkande sig i festsalen för att åhöra en föreläsning i temat shoppingsjuka - under den sista skoldagen före sommarlovet...

Jodå, det gick bra. Ingen somnade och ingen gick ut ;-) Ungdomarna såg ut att förstå skillnaden mellan "behov" och "begär", även om jag är helt övertygad om att de flesta anser nya kläder till skolavslutningen vara ett absolut behov i alla fall. Men visst, i den åldern kan ju faktiskt kläderna från ifjol ha blivit "för små".

Vad skönt att ha uppnått tant-åldern så man slipper fundera så mycket på hur man ser ut, hur andra uppfattar en och hur man "borde vara". Att det räcker med att vara här och nu, relativt ren och relativt trevlig :-)